Ur barnamun om ålderdom

Trösterikt

Freddie är hos farfar, och går och tänker. Plötsligt säger han:

”Du farfar, när man blir gammal då dör man.”

Farfar svarar att ”ja, tyvärr är det så”.

Efter en stunds tystnad kommer Freddie på att det kanske inte var så snällt att dra upp ämnet, så han säger:

”Men farfar – farmor och du, ni kanske klarar er.”

 (Insänt av ”farfars son”)

Ovanlig utväxt

Freddie  är hos sin morfar, som har en stor kal fläck mitt på huvudet.

Freddie utbrister:

”Morfar, du håller på att växa upp genom håret.”

 (Insänt av ”farfars son”)

Detta hände för cirka 35 år sedan då min arbetskamrat och hennes man var hos oss och hämtade gödsel till sitt jordgubbsland.

Vår dotter som då var 5 år knallade ner till dem och undrade vad de skulle ha ”koskiten till”? De svarade att de skulle ha den till jordgubbarna.

Ni kan ju förstå att vår dotter blev fundersam …

Efter en stund svarade hon:

”Vi brukar ha vispgrädde till våra.”

Något med taggar

En försommardag 1993 då min dotter Cecilia var 4,5 år sa jag till henne:

”Ska vi åka och köpa några plantor?”

”Jaa”, säger hon, ”då köper vi sådana kaktusar vi hade förra året!”

”Men vi hade väl inga kaktusar!”

”Jo, sådana stora gula bollar!”

”Jaha”, säger jag, ”du menar tagetes?”

Hon svarar:

”Ja, jag visste att det var nåt med taggar!”

Christina Andersson